lördag 28 augusti 2010

Personalfest!

Vi har den bästaste av bästaste chiiifer. Styret och hans mor satt och väntade på oss nere i Haga under gårdags kvällen. Pisonawlfest väntade. Emma var som vanligt sen men väl inne i bilen var de plattan i mattan mot fästawn. Styret säger med flygvärdinneröst "om ni tittar i stolryggsfickan hittar ni varsin lyxflaska" och vad tror ni vi finner?! jo varsin colaflaska färdig groggad och klar. Lyxigt värre. Sen blev det minigolfspelande som vi sammanfattar vi med; INGEN KOMMENTAR. Men en grym kväll blev det och jag vill bara säga att min chef är den bästa! och här har ni honom i egen hög person. Ätandes på en Strandnäramuffins. För övrigt så är det dit vi ska i kväll på "bartömning" med andra ord får man nog vara där tidigt om man ska få sig en öl, med tanke på hur stor deras "bar" är.

torsdag 26 augusti 2010

Nu har det äntligen varit några härliga dagar här på ön igen. För några dagar sedan gjorde jag och min nyfunna kitekompis årets första besök på Stora frögården. Efter gigantiska portioner mat och öl avslutade vi kvällen med tio stjärnfall (nytt rekord). Besök från gottland har vi också fått och i brist på Ikea på Petters ö köpte vi Ikeakök litet nog att få plats i hans lilla röda bil. En tävling har vi också lyckats genomföra, den första med ordentlig vind. Mycket bra gjort Henrik! Körde första heatet mot Emma, bra tryck i grejerna hade vi och de två vulcan jag satte, satte jag i samma heat. Men med mina två vulcans vann jag faktiskt heatet och "damklassen" (vet inte om de var någon dock). Sammanlagt kom jag på 8:e plats på hela tävlingen och är mer än nöjd med min prestation!

Nu har vi haft två helt galna dagar här, 3.7 (överriggat) med andra ord helt sjuuktt. De är sällan man brukar säga de men de var fanken för mycket vind.

lördag 7 augusti 2010

en eldsjäl värd att nämna.

Regn och blåst, kall och trött. Det är en bra summering av dagen. Men detta inlägg ska inte handla så mycket om mig. Utan om en person som har ett stort hjärta och ett fantastiskt engagemang. Kenneth "Kennta" Johansson. Mannen som alla vet vem det är. Han som startade Ölands Windsurfing Club, han som har koll på allt och alla. Han som ofta är röd om näsan och han som man går upp i falsett när han bli så exalterad då ska berätta om du bra det var förr. Det är ungefär som Kenneth jag vill bli när jag blir stor. Kanske inte ha samma kroppsbyggnad och samma färg om kinderna men samma engagemang och samma hjärta av guld skulle jag ge vad som helst för. Jag vill kunna berätta för mina efterträdare om hur galet bra det var förr och vilka galna fester vi hade.

Jag kommer så väl ihåg när jag ung och oerfaren var nere på Haga första sommaren. Det coola gänget satt på verandan och det var knappt man vågade fråga om hjälp när man inte fick upp låset till containern där lånesakerna var. Jag var ute och tragglade och tragglade med att lära mig strandstarta. Det blåste ganska mycket och jag kunde inte få till det. Kenneth skulle ut och köra och gåendes i vattnet ropar han " hörredu tjejen, kom hit ska jag visa dig hur man ska göra" Han visade och helt plötsligt kunde jag. Det var inget graciöst men jag kom upp i alla fall. Det var första gången någon förutom pappa som hjälpte mig. Jag var nog den gladaste tjejen på Haga inte bara över att jag lyckats utan också att någon faktiskt tog sig tid att hjälpa mig. Sedan dess har han varit min förebild. Att hjälpa andra, det kanske också är därför jag börjat jobba om Instruktör.  Vi har nog alla mycket att tacka Kennta.  För utan honom skulle öwc aldrig gå runt, för vem är det man ser på stranden tidigt på vårkanten och klippa gräs eller fixa med klubbstugan. Jo, det är Kennta. Han är en eldsjäl ända ut i fingerspetsarna och den bästa av dem. Även fast man inte ser honom särskilt mycket ute på vattnet längre utan oftast svärandes på land över sina cambersegel. och även fast jag nu för det mesta kör om honom och finner det fantastiskt kul att reta honom över det kommer han alltid vara en av dem som jag har mest respekt för och som jag verkligen ser upp till.

onsdag 4 augusti 2010

SmileSmile

Jag är ganska dålig på att sjunga, jag vet det och därför gör jag det helst inte. I alla fall inte i närheten av andra. De få gångerna jag sjunger är när jag är hemma själv när jag är full och när jag surfar. Men eftersom att jag surfar ganska ofta, är full ganska ofta och är ensam ganska ofta blir det också så att jag sjunger ganska ofta. Det roliga med detta är jag inte tänker på att jag sjunger. Man kanske kan dra slutsatsen att man ofta sjunger när man är avslappnad,  känner sig trygg och lycklig. För lycklig är man ju både när man surfar och när man är full. Men jag sjunger också när jag åker i Andreas bil. Fast det är ju faktiskt oftast när vi är på väg ner till surfet. Fast då sjunger Andreas faktiskt också. Anledningen till att jag tar upp detta med sjungandet är allt tack vare Anna.   Här om dagen när vi surfade grönis var hon så lycklig att hon surfade runt och sjöng. Ganska kul faktiskt och ja, jag sjöng så klart jag med. Kritan där emot, som både är grym på att sjunga och spela gura som nästan alltid annars sjunger, han sjunger inte när han surfar.  Min teori kanske inte fungerar i alla fall. Men de är ganska intressant.

Idag har jag och Anna suttit nere på stranden och fikat. Solen ha skinit och efter 11 var det fullt ös på prova-på dagen. Jag var helt säker på att det inte skulle bli någon vind men den kickade in vid 2. Sen var det fullt tryck, jag körde 5.3 (manlig som jag är) medan Andreas och Styret körde 4.7 efter en stund av harvande gick vi upp och jag riggade om till 4.7 jag med. Efter ytterligare en timme droppade vinden och vi fick gå upp en lång bit. Men en härlig dag med sol och vind blev det tillslut.

Dagens surfsånger var båda av Lily Allen, en ganska rolig artist enligt mig. Tur att man får tycka olika!!
 Lily Allen – Shame For You
Lily Allen – Smile

måndag 2 augusti 2010

Ännu strålar solen...

Att dedikera inlägg är förbaskat kul, därför dedikerar jag detta inlägg till Tim, min blivande sambo och man. Nä skämt å sido. Men detta inlägg är bara till dej Tim, för att du ska få njuta lite av den svenska sommaren även fast du är på andra sidan jorden och bara kan skypa när du egentligen borde sova. Det finns så många fantastiska uppfinningar som hjälper oss att hålla kontakten, skype är ett exempel. Mobiltelefoner ett annat och på tal om mobiltelefoner är de ju fantastiskt vad handikappad man blir när man är en sådan slarver som jag och tappar bort den i Tims Grållan. Meeeeen, vad gör väl de när de finns internet eller som vi brukar kalla det intäärnett.

Jag kan ju inte heller låta bli att fascineras av folk (gubbar) som går på fotbolls matcher, speciellt de som kommer till en dålig B-lagsmatch och sitter bredvid för att klaga på domaren. Det är ett ytterst intressant folkslag som jag bara känner för att tycka lite(fast bara lite) illa om. Men dom är väl också lite som jag, som tycker om att kritisera saker vi egentligen inte har något att gör med och som vi inte kan gör något åt. Typ som spritfeta Kalmariter. Det är tur att man drar här ifrån så man inte helt plötsligt inser att man är den av de illa klädda Kalmarbruttor som hänger på Kalmars uteställen.  Bilderna är förresten tagna i världens bästa mormors trädgård.