torsdag 30 december 2010

I keep dancing on my own

Hemma i snö å blask, julen for förbi himlans raskt. Nä, julrimma de är jag inget bra på, så tur är det väl att det snart är ett nytt år. Borta bra men hemma bäst brukar man säga, visst. Men gräset är alltid grönare på andra sidan och med tanke på hur mycket snö det är här så..

50 graders värmeskillnad, det är grejer de. Tur att man får träffa å umgås med folk man tycker om! Här om dagen trotsade jag och min trogne vapendragare Styret kylan och tog oss ner till Haga. Där visade han på mycket mod och dumhet. Men vad gör man inte för att få en bild till årets nyårshälsing till numera Ölands Wintersport Club kolla in den på owc.nu. sen visade han upp sina skills på snowboard i en meter nysnö ner för ölands egen "grottbrant" visst, vi har till och med replift.


Nu sitter jag här i mitt nystädade rum och ångesten håller mig varm. För vad som väntar nästa år har jag ingen aning om. Så nu gäller det att ta tillvara så gott det går av det som är kvar av detta året. I keep Dancing on my own.. som Robyn sjunger så fint. Henne gillar jag!

Gott Nytt År önskar jag och mina dansande dojjor!


söndag 12 december 2010

Foto:Anna
Igår käkade vi musslor med vitlöksbröd. Fantastiskt!  Sen peppade vi Forro, den traditionella pardansen alla dansar här. Det ständiga problemet och anledningen till att jag inte har varit där än är för att det börjar 02.00. Vi höll ut så gott vi kunde och vid 02.00 befann vi oss utanför forrostället. I vanliga fall brukar det vara ganska fullt med brassar och gringos, vilket vi hoppades på men så var inte fallet. vid 02.40 gick jag dom 10 metrarna från forrostället till vår pousada för att sova. Efter två sena kvällar i rad tog jag mig en välförtjänt sovmorgon till 12. När jag kom ner till stranden idag var det faktiskt vind och det började genast klia i fingrarna. 4.7 fullpower! Vi drog ner bakom dynan, det var bra med vind där nere och jag lyckades sätta alla mina vulcans, hade bara en massor med bra spockförsök och Arrianne tvingade mig att öva clewfirstspockar. Det gick förvånansvärt bra och jag har nu helt klart bättre kontroll på segelducken och att plana clewfirst. Fick till och med lite slide på grejorna idag. Ibland är de bra med vila och jag har nog helt klart vilat mig i form. Imorn ser det åter igen ut att bli en dag utan vind så jag får lära mig att spela beachvolly. Idag är det Patriks sista dag och snart ska vi äta sista måltiden. Jag kommer att sakna honom!

lördag 11 december 2010

Med en vecka kvar sitter jag i vår pousada. Det har inte varit någon vind på tre dagar och nu är himmelen mer gråsvart än  blå. I brist på vind blir det också brist på saker att göra och enda anledningen till att det var så många på vattnet idag var surfabstinensen. Det kanske är lika bra att börja vänja sig, om en vecka står jag på Arlanda och fryser. Igår byggdes det sandslott och idag spenderade jag många timmar på att inte göra något alls. Jag surfade lite men det gick inte så bra. Nu längtar jag hem, till kylan, maten, familjen och vännerna. Mer än två månader här skulle jag nog inte klara.

fredag 10 december 2010

Emmi försöker vindsurfa i vågor.


camocim får en ny chans.

Camocim stod inte högt i mina ögon men jag gav det en andra chans och det är jag glad för. Denna gången åkte vi den långa vägen, alltså inte längs stranden. Jag, Anna och Patrik satt bak på flaket och vi körde så fort att det inte gick att andas. Väl framme var det 4.0 som gällde och switch skulle nötas. Resultat: en trasig hängselelina och blå haka. Dag två började 06.50. Anna och jag gick in mot stan för att kolla marknaden och dricka den berömda avokadojuicen. Marknaden var full med nyfångad fisk och styckade djur. Jag måste säga att det var länge sen det var så många intryck att ta in på samma gång. Så olikt sverige! Sen var det några timmar surf  för att sedan ta sig hemåt. Hemresan var fantastisk och åter igen förstår jag varför så många älskar detta stället. Vi såg en sköldpadda, vacker solnedgång och blev genomblöta när buggyn körde i vattnet. Vi fick även köra över sanddynorna och åka flotte. Samt i vanlig ordning putta och knuffa lite för att ta oss fram. Trötta och mörbultade kom vi hem till vårt älskade Jeri. Bilderna är tagna av Anna